Yoga i soluppgången

Idag startade dagen riktigt tidigt för mig och Christer som gick upp på hotellets takterrass och yogade i soluppgången. Hotellet erbjuder gratis yogapass varje morgon och såklart var vi tvungna att haka på. Lite annorlunda yogapass mot vad jag är van hemma i Sverige, och jag har inte tidigare sett yogalärare leda ett pass i kostymbyxor och skjorta, men han var vig som en liten katt och verkade kunna sin sak. Däremot var han kanske inte den bäste instruktören, och han engelska var i stort sett obegriplig. Men skönt var det i alla fall, och det när solen steg upp som en glödande boll över Ganges var det ganska mäktigt att befinna sig där uppe på taket!

I övrigt idag har vi promenerat in till Varanasi centrum och gått i trånga bazaargränder fullproppade med varor av olika slag. På vägen dit passerade vi en ormtjusare, en apa och ett gäng vattenbufflar som låg och jäste i Ganges – de senare såg ut att trivas rätt så bra med livet. Nedan finns lite bilder från vår dag.

/Erika

Dagens frukost

Idag åt jag, Johan och Brita flap jacks till frukost, Det var lika gott som det ser ut trots att varken pannkakorna eller glassen innehöll ägg:-) Erika åt en mer hälsosam frukost med musli, yoghurt och frukt. Den ska jag prova imorgon.
/Christer

På Flavours cafe

Efter en tur till BHU (Banaras Hindu University) sitter vi nu på Flavours Cafe. Jag har käkat spaghetti with red sauce – mycket gott!

Djungeläventyr

Idag var det dags att åka ut till djungeln. Innan jag berättar om det äventyret vill jag börja med att skriva att maten har varit Toppen varje gång vi ätit. Enda undantaget kom i morse när jag och Christer skulle äta frukost på hotellet. Vi beställde båda två yoghurt med färsk frukt. Frukten var färsk men yoghurten hade skurit sig. De som känner mig vet att jag är väldigt känslig för mjölkprodukter som är dåliga, men Christer åt med god aptit. Nu till själva djungeläventyret. Brita stannade hemma eftersom hon varit vid vattenfallet ett par gånger redan. Hon hade dessutom blivit förkyld.
Vi blev hämtade av chaufför och guide utanför hotellet. Resan till djungeln var ett äventyr för sig själv. Det tog ca 90 min att komma fram till platsen där vi började vandra. I stort sett hela resan gick mellan slitna bostäder på båda sidorna av vägen. Några familjer hade skapat sitt hem i ett stort cementrör.
När vi äntligen börjat vandra upptäckte vi efter en stund vad skönt det var att inte hela tiden höra av människan skapade ljud, det enda som hördes var flodens porlande och Erikas snörvlande (smittad av Brita).
Tyvärr kom vi inte hela vägen fram till målet, vattenfallet. Guiden sa att han såg en svart kobra i närheten av stället där det var lämpligt att vada över floden. Vi kände att lusten avtog, vi var dessutom ganska trötta efter nästan två timmars vandring i värmen. På väg tillbaka såg vi ytterligare en orm. Den låg tyvärr inne i en bergskreva så det fungerade inte att fota den. Christer kommer att lägga in några bilder från vandringen, eftersom jag var dum nog att inte ta med min dator.

//
Johan

Välbehållna

Kollegorna återkom välbehållna och glada från djungeläventyret. Hoppas de bloggar om det senare idag.
Just nu sitter jag I hotellets WiFi-rum och väntar på gänget. Vi skall snart ut och äta. Utanför är luften fylld av ljud från stora massor av människor i rörlese, försäljare, högtalare och musikorkestrar. Vid solnedgången inleddes nämligen festivalen Dala chhatt. När solen går ner samlas då tusen och åter tusen människor nere vid Ganga ji. De står ute i vattnet och tillber Surya, solen. Med sig har de korgar med mat som de erbjuder gudarna. När solen gått ner vandrar alla hemåt igen. Nu fastar man till soluppgången då man åter tar sig ner till Ganga för att be. Sedan bryts fastan genom att man går hem och äter den mat (frukt) som man erbjudit Surya och Ganga. Denna mat är nu Prasad; välsignad mat.

Djungeläventyr

Jag sitter och har det lugnt och skönt på mitt hotellrum. Övriga gängen har åkt iväg till djungeln för lite äventyr. Hoppas att de återkommer glada och nöjda.

Riksha

Idag har mina medresenärer både åkt autoriksha och cykelriksha för första gången. Jag fick intrycket av att autorikshaturen gillades av alla. Vi kördes ju dessutom av världens bästa rikshachaufför Ramesh. När det gäller cykelriksha var dock inte upplevelsen riktigt detsamma. Erika och Johan tyckte att det var jobbigt och fick känslan av att rikshan skulle välta. Christer, som åkte tillsammans med mig, verkade lugnare.  Tyvärr finns inga bilder på detta miniäventyr, men jag lovar att fixa några sådana längre fram.

Ännu en bild

Kikar in med ännu en bild från dagens skolbesök. Här ser ni oss tillsammans med de snälla och goa människor som hjälpt oss idag

Från höger till vänster: Mitali, Irfana, jag, Erika, Johan. Christer och fantastiske Jai.

Jag har skrivit lite mer om besöket i min egna blogg. Titta gärna in och läs. Ni hittar inlägget här.

/Brita

Bilder från South Point

Eftersom Christer har skrivit lite nedan om vår toppenbra dag på skolan South Point bidrar jag med några bilder:

Christer i glatt samspråk med några glada nyfikna skolbarn.

Vårt besök väckte en del uppmärksamhet

Fysisk aktivitet, lek och dans är ett viktigt inslag i pedagogiken på skolan.

Och ett annat viktigt inslag på schemat är E.V.S som står för Environmental Studies. Som den miljöcertifierade folkhögskola vi är blev vi extra glada över detta. Det värmde i själen att se hur barnen redan från 4-års ålder får lära sig vikten av miljötänkande.

/Erika

Besök på South Point

Den här dagen besökte vi skolan South Point. Vi tog oss dit med en auto rikshaw. Jag och Johan satt fram på varsin sida om chauffören medan Brita och Erika satt där bak, som traditionen bjuder. Väl framme blev vi mycket väl omhändertagna av den administrativa personalen och rektorn på skolan som bjöd på chai. Därefter fick vi en fantastiskt bra guidning genom skolan av läraren Jay som visade skolan, klassrummen, biblioteket m.m. På skolan finns för närvarande också fyra studenter från USA som var där för att studera skolan och undervisningen.

Vi tittade på några lektioner i matte, engelska och hindi. Det som är speciellt med South Points pedagogik är att barnen också får lära sig genom lekar och att man poängterar att man lär för livet och inte för proven och det framkom verkligen under vårt besök. Alla barnen var glada och det märktes att de hade roligt och relationen till lärarna verkade också vara familjär. Hela stället genomsyrades av sjudande aktivitet, glädje och progression. Man bygger nytt. Man bygger om och planerar för expansion.

South Point har också en Campus på landsbygden utanför Benares som vi också fick se. Där har de elever från förskolan till åk 9. Den skolan gav samma intryck som den första. Där fick vi också smaka på en traditionell vardagslunch. Det var riktigt gott. Jag har faktiskt inte saknat kött i rätterna vi ätit en enda gång:-)

/Christer